I det här avsnittet medverkar Maria Tickner Erling. Hon arbetar till vardags på Martinaskolan i Göteborg och är så väl lärare som styrelsemedlem i huvudmannen. Hon berättar om hur det kom sig att hon blev lärare samt hur arbetet i styrelsen ser, och har sett, ut. Samtalet tar också upp hur det är att behöva ta svåra beslut samt i vilka lägen man kan slappna av som huvudman. Observera att det är så här organisationen ser ut för styrelsen på Martinaskolan. Det behöver inte fungera på samma sätt på andra skolor. Och frågan är ju, om Maria måste välja mellan att vara lärare och styrelsemedlem, vad väljer hon då?
Sommaravnittet om misslyckanden som hänvisas till i det här avsnittet var Jacob De Geers Sommar. Det finns på Sveriges Radio Play eller där poddar finns.
Maria Tickner Erling som firar 20 år som lärare i år
I det här avsnittet medverkar Josef Belloni Sahlin. Han är en före detta waldorfelev som efter tolv år i waldorfskolan valde att utbilda sig till grundskolelärare F-6 i matematik och svenska. Under många år arbetade han i en kommunal skola och idag arbetar han på Medioteket i Stockholm. På Medioteket arbetar han bland annat med något som ligger honom varmt om hjärtat, nämligen att stötta lärare i hur man på ett enkelt och lekfullt sätt kan lära elever att arbeta med digitala verktyg.
En orsak till att Josef medverkar i det här avsnittet är för att det är flera waldorfskolor som har hört av sig till Waldorfskolefederationen och efterfrågat konkreta tips på hur man arbetar digitalt i framför allt årskurs F-3. Här kommer sålunda en del saker att prova på och lyssnar ni på poddavsnittet får ni ytterligare ”hands on” tips som ni kan använda eller utveckla och göra till era egna.
Analysera era och elevernas behov i undervisningen kollegialt och pröva gemensamt planerade aktiviteter som ni sedan utvärderar. För att få en struktur för det kollegiala lärandet och en gemensam bild av vad en digitaliserad skola betyder kan detta material som Josef med flera tagit fram för Stockholms kommunala skolor vara till hjälp.
Fundera på vilket mervärde digitala inslag skulle kunna ge i form av fördjupat lärande och engagemang. Några frågor för att väcka tankar:
Går det att programmera eurytmi? Kan elevgrupper komma fram till ett påhittat symbolspråk som andra elever utför? Kan rörelserna programmeras i en digital simulering, t.ex. med Scratch? https://scratch.mit.edu/
Vilket lärande skulle kunna utvecklas och förstärkas i dessa aktiviteter? Kanske skulle kopplingen mellan matematik, teknik, formteckning och eurytmi bli tydligare?
Tänk på att det inte alls är nödvändigt att eleverna har varsin dator/iPad för Scratch eller varsin robot. Så länge alla engageras är ofta grupper eller helklass bättre. Lösningar kan skissas på papper och diskuteras muntligt för att sedan prövas digitalt.
Kan periodhäften sparas digitalt? Kan exempel på kvalitativt utformade periodhäften eller delar av dem bli tillgängliga för andra lärare och elever? Om de avpersonifieras kan elevgrupper tillsammans med lärare analysera vad som gör arbetet bra och vad de själva skulle förbättra. Använder skolan en digital miljö som t.ex. Google eller Microsoft 365 så finns stora möjligheter att dela material för större eller mindre grupper.
Kan handarbetet öka förståelsen för digitalisering?
De första hålkorten med binär information skapades för vävstolar. Korsstygn har nära kopplingar till kordinatsystem och digital design. Träslag och metallers egenskaper samt olika verktyg diskuteras flitigt bland barn som spelar Minecraft. Goethes och Ittens färgläror återfinns i datorernas RGB (addativ färgblandning) och CMYK (subtraktiv färgblandning). Ett skolanpassat verktyg för att utforska färg och form digitalt är Tinkercad https://www.tinkercad.com Tredimensiella alster kan skapas utifrån estetik och matematik. Finns det tillgång till en 3d-printer så kan de sedan skrivas ut, men det är inte nödvändigt.
När det gäller läroplanens mål som rör Medie- och informationskunnighet är dessa två portaler en bra start: Digitala lektioner från Internetstiftelsen https://digitalalektioner.se och MIK för mig från Statens medieråd https://www.statensmedierad.se/pedagogiska-verktyg/tips-till-pedagoger/mik-for-mig—digital-lektionsbank Båda har färdiga lektionspaket, men en rekommendation är ändå att gå igenom dem som lärare (helst tillsammans med kolleger att diskutera med) och planera ett eget upplägg som hänger ihop med annat man gör. På så vis kan man också inspireras av sådant som inte från början är anpassat till årskursen man undervisar.
Önskar ni komma i kontakt med Josef så mejla till sekretariatet@waldorf.se så sätter vi er i förbindelse med honom.
I det här avsnittet deltar Lena och Ronja. De är båda magisteroptiker och har gått såväl Optikerprogrammet som Magisterprogrammet i klinisk optometri – här är en länk till dessa utbildningar: https://utbildning.ki.se/program/1op19-optikerprogrammet
De har nyligen genomfört en studie på två skolor och tittat närmare på samsyn – eller binokulärseende som det också kallas.
I avsnittet sägs att 90% som genomgått en logopedisk utredning har inte gjort samsynsutredning. Korrekt är att tecken på samsynsproblem hittades hos patienter som tidigare undersökts av ögonläkare i 87,5% av fallen, hos både ögonläkare och optiker 69,2% av fallen och hos skolsköterska 60% av fallen.
En rekommendation till patienter/klienter som Ronja och Lena vill skicka med, är att pausa tittandet på nära håll efter 20 minuter, rikta blicken och titta 20 meter bort i minst 20 sekunder (20-20-20-regeln) och sedan återgå till att titta nära igen. Det är ett sätt att undvika ihållande närarbete och ger musklerna i ögat en chans till återhämtning.
Vill ni komma i kontakt med Lena och Ronja får ni gärna kontakta Waldorfskolefederationens kansli så kan kontakt förmedlas. De kommer gärna ut till skolor och håller föredrag.
Slutligen betonas att om man önskar ta reda på om ett barn/en ungdom/en vuxen har samsynsproblem så ska den kontrollen alltid ske hos en optiker eller ögonläkare. Det finns många självtester på nätet men dessa är inte alltid tillförlitliga.
I avsnittet nämns Ronjas fantastiska teckningar och här är en av dessa teckningar I den här teckningen som Ronja har gjort syns tydligt ögats muskler
I det här avsnittet medverkar Mona Cajsa Larsson som nyligen fyllde 97 år. Hon intervjuas av Cecilia Ferrari om sina år inom den svenska waldorfrörelsen. Mona Cajsa har bl.a. varit med och startat Martinskolan, Kalmar Waldorfskola samt Solmarka gård i Arby utanför Kalmar.
Mona Cajsa har även varit med och bidragit till waldorflärarutbildningen genom bl.a. Balderseminariet.
Mona Cajsas gärningar har betytt väldigt mycket för många och hon berättar i avsnittet även om andra personer som också har varit betydelsefulla.
Cecilia Ferrari lotsar Mona Cajsa genom samtalet på ett fint och inkännande sätt och jag (Jessica) vill tacka Cecilia så väldigt mycket för att den här intervjun kunde genomföras.
Solmarka finns kvar i Arby utanför Kalmar men drivs nu i annan regi än av Hugo Johansson. Länk till Solmarka: https://solmarka.se/
Mona Cajsa firar sin 97-årsdag i februari 2022Mona Cajsa firades på Kalmar Waldorfskola
I det här avsnittet deltar Lena Christina Olofsdotter. Hon har sin arbetsplats på Rudolf Steinerskolan i Göteborg och har mer än 20 års erfarenhet av att arbeta med eurytmi och teater i waldorfskola. Samtalet handlar inledningsvis om eurytmispel och i vilka årskurser man kan genomföra det och därefter till stor del om hur man kan genomföra teaterprojektet i klass 8. Observera att samtalet lyfter de erfarenheter som deltagarna i avsnittet har gjort genom många år som ansvariga för teaterarbetet i klass 8. Det betyder inte att teaterprojekten genomförs, eller är, på samma sätt på alla Sveriges waldorfskolor. Det ser väldigt olika ut från skola till skola. Vissa skolor väljer att sätta upp enbart klassiker, vissa väljer sagor och andra väljer modernare pjäser. På många skolor arbetar idag klassens lärare gemensamt när arbetet med teatern sätter igång. Det som refereras till i avsnittet, gällande lärare som trodde att det skulle vara lediga, bygger på erfarenheter från för många år sedan. Om ni vill komma i kontakt med Lena Christina angående tips och tricks kring teateruppsättningar får ni gärna kontakta Waldorfskolefederationen så sätter vi er i förbindelse med henne.
Nu är Waldorfpodden tillbaka efter ett par månaders uppehåll och den första gästen för året är Christine Enström. Vårt samtal kretsar kring stickning, och de pedagogiska inslagen i samband med det, samt hur det är att ge ut ett eget stickmönster. Vi pratar även om bedömningsstödet i klass 1 och hur man kan genomföra det på ett sätt som gör att barnen känner sig stolta över sina förmågor. Här är länken till det stickmönster som Christine har gett ut – observera att hon inte rekommenderar nybörjare att ge sig på detta utan det krävs ett par års stickvana: https://www.ravelry.com/patterns/library/colour-your-stars
Om ni vill veta mer om hur Christine och Martinskolan arbetar med bedömningsstödet i åk 1 så får ni gärna höra av er till sekretariatet så sätter vi er i kontakt med Christine. Det samma gäller om ni vill veta mer om stickningen.
Önskar ni följa Christine på Ravelry eller Instagram så heter hon NishiKnits där.
Christine med sina egendesignade vantarChristine med en egenstickad kofta
I det här avsnittet deltar Elin och Ellen som har skrivit en bok som heter ”Ett rum till Lisen” som de nu har blivit nominerade till Augustpriset för. Den 22 november tillkännages vilka som vinner årets Augustpris och vill ni se priscermonin kan ni göra det här: https://www.augustpriset.se/
Samtalet rör sig även kring skriv- och läsprojekt som Elin och Ellen gör – och har gjort – med klasser på Umeå Waldorfskola. De kan i mån av tid även tänka sig att arbeta med fler skolor och skolklasser. Vill ni komma i kontakt når ni dem på ellen.svedjeland@waldorfumea.se och elin.m.johansson@live.com
I avsnittet ger vi även lite konkreta tips på läs- och skrivprojekt som går att göra med skolklasser och vi samtalar även om vikten av att ha en bibliotekarie i skolan som lockar till läsning.
Bilden är från framsidan av Ellen och Elins bok. Den är utgiven av Rabén&Sjögren och är gjord av Emma Adbåge
I det här avsnittet medverkar Tara Salokorpi. Hon arbetar som lärare i åk 1. Samtalet handlar bl.a. om vad man bör tänka på när man undervisar i första klass, vilka moment man går igenom och hur dagens, veckans eller årets rytmiska del kan se ut.
Det kom ett önskemål från en av poddens lyssnare tidigare under höstterminen att det skulle bjudas in gäster från Västkusten och nu har det blivit två avsnitt i rad därifrån. Waldorfpodden kommer att återkomma till Västkusten igen men härnäst kommer vi att hamna i en helt annan del av Sverige. Fortsättning följer…
I det här avsnittet medverkar Martin Hellström. Han har varit lärare, assistent och medlem i styrelsen på Waldorfskolefederationen under flera år. Samtalet handlar om vad relationskompetens innebär samt hur vi bör tänka kring det i skolans värld. Martin ger exempel på när relationskompetens fungerar men även när det inte fungerar. Vill ni som lyssnar på avsnittet komma i kontakt med Martin får ni gärna mejla honom på martin.hellstrom@waldorf.se
Observera att Martin utger sig inte för att vara expert på området relationskompetens men han har läst mycket om det.
Avsnittet är ca. 28 min långt men p.g.a. tekniska problem står det att avsnittet är ca. 42 minuter. Beklagar det.
Då var det dags för höstens första avsnitt av Waldorfpodden. Det har varit lite paus under ett par månader och först ut för terminen är Max Lindeberg som berättar om sitt arbete på Idunskolans fritidshem. Han berättar även hur det kom sig att han började arbeta på fritids samt varför han valde att gå WLH:s utbildning för grundlärare med inriktning mot fritidshem. Han berättar även om hur en dag på fritids kan se ut.
Vill ni som lyssnar på programmet veta mer om WLH:s utbildning samt mer om nätverksmötena för fritidshemmen får ni gärna höra av er till kansli@wlh.se samt sekretariatet@waldorf.se
Waldorfpodden 